Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pa? vilka typer av djuro?gon applicerade pa? en ma?nsklig karakta?r som kan uppfattas som mer eller mindre skra?mmande. Arbetet grundar sig pa? teorier om fiendedesign i skra?ckspel samt o?gonens anatomi. Sex konceptbilder skapades och anva?ndes till 15 semistrukturerade intervjuer.

Överallt i samhĂ€llet finns det funktioner som verkar för att styra individer i olika riktningar och mycket av det vi gör under en vanlig dag kan följas upp och kontrolleras. I denna studie kartlĂ€ggs likheter och skillnader i individers uppfattning om kontroll inom respektive utanför arbetslivet i syfte att bidra till teorier om kontroll. En studie har genomförts inom en organisation dĂ€r individer intervjuats om hur de uppfattar kontroll pĂ„ sin arbetsplats och om hur de uppfattar kontroll utanför arbetslivet. Det finns forskare som menar att medverkan, kommunikation, berĂ€ttigande samt gynnsamhet Ă€r faktorer som pĂ„verkar hur individer uppfattar kontroll inom arbetslivet. Forskare som istĂ€llet fokuserat pĂ„ kontrollfunktioner utanför arbetslivet menar att det som pĂ„verkar hur individer uppfattar dem Ă€r medverkan, berĂ€ttigande och gynnsamhet.

Denna uppsats handlar om olika generationers syn pÄ flexibilitet i arbetslivet. Resultatet bigger pÄ tvÄ fokusgrupper som har samtalat fem teman som rör flexibilitet i arbetslivet. De tvÄ grupperna har deltagare frÄn tvÄ olika generationer, i den yngre gruppen var deltagarna mellan 20 och 35 Är och i den Àldre gruppen var deltagarna mellan 50 och 65 Är. Huvudtemana för denna uppsats Àr begreppet flexibilitet, flexibilitet nu och dÄ, ideal flexibilitet och de tvÄ generationernas olika syn pÄ flexibilitet. Dessa teman Àr finns med genom hela uppsatsen och Äterfinns i teori, resultat och diskussion.

Outsourcing pÄverkar individen i arbetslivet. Jag har med min uppsats försökt visa att det det finns mycket i företagens agerande som medför att individens kompetens inte alltid nyttjas fullt ut efter outsourcingen. Samt att det Àven pÄ andra sÀtt pÄverkar individen i arbetslivet..

A1195.

Outsourcing pÄverkar individen i arbetslivet. Jag har med min uppsats försökt visa att det det finns mycket i företagens agerande som medför att individens kompetens inte alltid nyttjas fullt ut efter outsourcingen. Samt att det Àven pÄ andra sÀtt pÄverkar individen i arbetslivet..

Uppsatsen behandlar skatteflyktslagen ingĂ„ende och en definition av begreppet skatteflykt presenteras. Även begreppen skattefusk och skatteplanering bearbetas. Vidare nĂ€mns metoden genomsyn dĂ„ den Ă€r ett alternativt sĂ€tt att angripa skatteflyktsförfaranden pĂ„.Uppsatsens syfte Ă€r att utreda vilka omstĂ€ndigheter som krĂ€vs för att skatteflyktslagen ska bli tillĂ€mplig samt om lagen Ă€r tolkningsbar. Om sĂ„ inte Ă€r fallet utreds hur lagen kan omarbetas. Det framkommer att lagen gĂ„r att tillĂ€mpa och tolka men svĂ„righeter föreligger.

1 januari 1999 infördes lagen om revisorns anmÀlningsskyldighet. Den ÄlÀgger revisorn i ett aktiebolag en anmÀlningsskyldighet om han misstÀnker att VD eller styrelseledamot gjort sig skyldig till brott inom ramen för bolagets verksamhet. Lagen Àr mycket omdebatterad och möttes av stor skepsis, frÀmst bland revisorer, vid dess införande. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att utifrÄn ett empiriskt material undersöka om tillÀmpningen av lagen medför att lagstiftarens avsikter uppnÄs. Sammantaget tyder det som framkommit i vÄr undersökning pÄ att lagen om revisorns anmÀlningsskyldighet inte fungerar i praktiken.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land men trots det Àr etnisk diskriminering en del av vardagen för mÄnga mÀnniskor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla mÀnniskor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rÀttigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet Àn svensk pÄ arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och fÄ ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering pÄ olika samhÀllsomrÄden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvÀrda. Diskrimineringsförbudet rÄder sÄledes Àven inom arbetslivet.

Hur fungerar kontakten mellan Restaurang- och Livsmedelprogrammet samt restaurangbranschen idag och hur kvalitetssÀkrar skolan kontakten med arbetslivet? Kan kommunikationen dem emellan förbÀttras och förenklas och i sÄdana fall hur? Undersökningen Àr genomförd som en kvalitativ studie genom enkÀtintervjuer samt vissa litteraturstudier dÄ det gÀller styrdokument och tidigare rapporter. Studien visar pÄ att skolan och arbetslivet Àr överens om att de behöver varandra för att kvalitetssÀkra utbildningen samt att kontakten och kommunikationen dem emellan idag inte fungerar tillrÀckligt bra..

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

En litteraturstudie som undersöker sambandet mellan utrymme för lÀrande pÄ arbetsplatsen och den psykosociala hÀlsan. Hur den psykosociala arbetsmiljön pÄverkar hÀlsan genom stress tas upp. En bakgrund och historik till relevanta begrepp och teorier ges. Aktuell forskning i omrÄdet analyseras och diskuteras. Slutsatser om lÀrandets roll i det flexibla arbetslivet presenteras..

Politiska drivkrafter för arbetskraftens tillfrisknande - en hÀlsokonsekvensbedömning av medfinansieringslagen Annvir, Désirée. Politiska drivkrafter för arbetskraftens tillfrisknande, - en hÀlsokonsekvensbedömning av medfinansieringslagen Examensarbete i folkhÀlsovetenskap 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för folkhÀlsovetenskap, 2005. Medfinansieringslagen (lag 2004:1237 om sÀrskild sjukförsÀkringsavgift) trÀdde ikraft den 1 januari 2005. Lagen innebÀr att arbetsgivaren Àr skyldig att betala 15 procent av sjukpenningen.

Alla vet att arbetslivet har förÀndrats i det moderna samhÀllet. Det stÀlls ökade krav pÄ lÀrande och kompetensutveckling, det kallas att vi lever i ett kunskapssamhÀlle. Kompetensutveckling kan leda till nya kunskaper, nytt lÀrande och ökad kompetens. MÄnga arbetstagare tvingas lÀra om och lÀra nytt för att hÀnga med. Mitt intresse kring detta omrÄde avser attityden till lÀrande i arbetslivet.